2021 13/6

Betesbloggen – juni 2021

Frånsett de ställen som fått för mycket regn, så har det varit mycket gynnsamma tillväxtförhållande för betet från mitten av maj tills nu. Den goda vattentillgången i marken har gjort att växterna har haft lätt att komma åt tillgänglig näring. Betet har varit osedvanligt mörkgrönt och därmed mycket näringsrikt. Den goda vattentillgången har också gjort att betet bestockat sig väl, dvs. skjutit många bladskott. Det här har skapat ett kort, tätt bete som gjort avbetningen jämnare och gett en snabb återväxt.

Utmaningen – svårt att hinna med
Att både betestillväxten och beteskvalitén har varit betydligt över det normala under tre veckor är naturligtvis positivt. Utmaningen samtidigt med detta blir dock att det är svårt att hinna med att beta allt. När betena börjar förväxa är det också lätt att komma in i en ond spiral av försämrad foderkvalitet, lägre dagligt foderintag och därmed ännu mer förväxta beten.

Strategi för avbetning efter en period med hög betestillväxt
Betesmark på åker kan putsas eller ställas av till slåtter vid ett senare tillfälle. Det finns mycket fördomar om att slåtter/putsning torkar ut växterna och marken. I själva verket är det tvärtom. 95% av växternas vattenförluster sker genom bladens avdunstning. Ju färre gröna delar växten har desto mer vatten sparar den. Med en bra betesputs kan man flytta betets tillväxt 25-30 dagar framåt. Släpp inte in fåren först och beta av de smakliga växterna, utan putsa direkt. Betar man först så stressar man de smakliga växterna hårt genom att de först betas och sedan slås av.

För både åkermark och naturbetesmark är det bäst att fokusera avbetningen på de skiften som inte har förvuxit utan fortfarande ligger nära en optimal beteshöjd på 6 cm.
Förvuxna beten tas bort/hoppas över under betesrotationen. Sikta på att du har minst 50-60 tackor med lamm/hektar i fållan och att fållan skall vara avbetad på 4-5 dagar, helst 2-3 dagar, och att man kommer tillbaka till fållan efter 20-25 dagar. Genom att fokusera på betena med optimal kvalitet och kvantitet får man ett högre foderintag som på sikt förbättrar balansen mellan tillväxt och foderintag. Men vad gör man då med de förvuxna betena?

Fördröjd avbetning av förvuxna naturbeten
Förvuxna naturbeten blir bara tråkigt med får. Fåren vantrivs och deras foderintag minskar snabbt. Att låta fåren gå på stora arealer med förvuxna beten i hopp om att de alltid kan hitta något är långsiktigt förödande för artsammansättningen på naturbeten. Fåren koncentrerar sin avbetning på de smakligaste arterna som snabbt betas bort. Osmakliga arter som grova gräs, nässlor och tistlar frodas i sommarvärmen. Bete ska vara antingen eller – det ska inte/kan inte göras halvdant.

Men ett förvuxet naturbete stannar dessbättre inte i sin utveckling. Efter stråskjutningen sker blomning och axgång, frön bildas och utvecklas. De flesta blad dör efter 30-45 dagars levnadstid. När näringen lagras in i fröet dör sen också strået. Den här utvecklingen gör att de förvuxna betena tunnas ut och så småningom när regnet kommer under sensommar och höst bildas nya bladskott i botten på betet. När den nya späda betesmassan blivit 5-8 cm hög är rätt tid att åter börja avbetningen. Gärna med en något högre beläggning än normalt som gör att den gamla, vissnade betesmassan trycks ner i marken. Undvik att återkomma med fördröjd avbetning på samma skifte utan försök att rotera förväxningen mellan olika skiften. Ett år av tio med fördröjd avbetning kan ge ökad frösådd och vitalisera smakliga arter, men upprepad fördröjd avbetning på samma skifte leder oftast till en utarmning av produktionen.

Prognos för betestillväxten på naturbeten efter midsommar
Det är naturligtvis omöjligt att göra en prognos för betestillväxten i allmänhet under andra halvan av betessäsongen. Vad gäller naturbetesmark så vet man dock erfarenhetsmässigt att det finns en begränsad årlig mängd växtnäring tillgänglig. Så enkelt uttryckt är det så att är det hög tillväxt före midsommar, som i år, så blir det låg tillväxt efter midsommar. Ifjol var det rätt normal tillväxt både före och efter midsommar eftersom nederbörden var lägre i maj och värmen kom snabbare i juni.

Vi återkommer om en vecka med text om ökat betesbehov sensommar och höst.

Fakta: Gunnar Danielsson
Layout och instick: Elisabeth Svensson HKScan

Postat den av Elisabeth Svensson.
Det här inlägget postades i Betesbloggen. Bokmärk permalänken.

Kommentarer inaktiverade.