Nacksena, penis, aorta, läppar, svans och allsköns inälvor. Det mesta vi svenskar ratar från djurslakt efterfrågas i andra delar av världen. Nästan allt på nötdjur och grisar har en avsättning hos någon – någonstans. Och marknaden bara växer.
Förr gick det mesta som betraktades som slaktavfall till djurmat, blev biogas eller helt enkelt destruerades.
HK Scan som i Sverige varje år slaktar och bereder över en miljon grisar och cirka 150 000 nötdjur: marknaden växer stadigt, särskilt i Kina, Hongkong och på Taiwan, säger Scans inköpsdirektör Torbjörn Lithell.
Svenska animalieprodukter är visserligen ännu inte – till skillnad från danska – godkända på den kinesiska marknaden, däremot i Hongkong och på Taiwan. Både branschen själv och regeringen jobbar hårt för ett godkännande.
Det skulle, enligt Lithell, innebära ökade intäkter för den svenska branschen med kanske 75-100 miljoner kronor per år.
Mycket av den inälvsmat som nu går på export var tidigare vanlig i svensk basföda. Nu äter vi hellre malet kött i olika former, som färs och korv, och hela styckdetaljer som kotlett, karré, entrecôte och filé. Och kanske en enstaka grisfot till jul.
Det mesta ska kunna tillagas på studs. Numera är det inte många svenskar som ställer sig och gör en riktig levergryta, säger Torbjörn Lithell.
Källa: Thomas Hamberg/TT
